tellyou

Snacka om att jaga upp sig själv för ingenting.. Min chef hade lämnat ett meddelande på min mobil tidigare idag och i vanlig ordning försöker jag analysa hans tonläge för att lista ut varför han ringt. Några tankar senare är jag helt övertygad om att det måste bero på att nåt är fel. Jag kommer få sparken, han är besviken på mig för något( don't know why ) eller något annat. Får tokångest och vill helst spola ner telefonen i toaletten. Men, jag ringer hur som helst upp med bankade hjärta, redo att slåss för min rätt och möts av frågan om jag vill vara med att träffa den nya personen de ska anställa och om jag även vill vara med på nästa aw. När jag med darrande röst klämmer ur mig att jag måste förlänga min sjukskrivning med två månader och återigen tror att han ska bli arg/besviken så säger han ja, ja, bra att du säger det, då vet vi. Nej, han tänkte inte sparka mig och han tänkte inte heller skälla ut mig utan allt är ok.. Jag måste sluta jaga upp mig. Min oro tar över för mycket, allt löser sig. Herre gud, när ska jag fatta det???