med eller utan...
Försöker tänka att jag får ta det, jag får så mycket annat som är bra, och jag klarar ju mig egentligen redan nu. Att jag kan jobba här ett år, få erfarenhet och sen byta upp mig. Men magen gör ont och jag känner mig allt annat än glad. Jag vill inte att pengar ska vara så viktigt, att jag mår bra och trivs är ju egentligen så otroligt mycket viktigare. Men ärligt så jämför jag mig med alla i min umgängeskrets, med pojkvännen, med alla känns det som. Och det är inte kul att vara minst betald. Samtigt så är det första gången jag trivs på ett jobb, orkar inte leta nytt igen, orkar inte flacka, vill bara landa nu. Med eller utan pengar..
Ja det känns som att jag verkligen är en helt ny människa sen jag kom hit! Plötsligt ser jag fram emot livet igen och det är en himla fin känsla!
Vad glad jag blir när du skriver så! Jag har inte alltid varit självsäker, tvärtom! Inuti ser jag mig fortfarande som den där blyga, lite fumliga tjejen som alltid står i bakgrunden. Ibland kan jag bli förvånad över att jag faktiskt inte är sån längre! Jag har lärt mig tycka om mig själv och det känns så skönt :)
Trist att det är så himla dåligt betalt, det är väl ofta det i den branschen? Men du får se det som en inkörsport helt enkelt! Och det viktigaste är ju att ha kul på jobbet!
Ha en fin fredag!
Stora kramar!
hej! jag har precis hittat hit, och vill bara säga att jag tycker du skriver bra! har bara skummat lite inlägg men.. det är bra och kloka tankar du har :)
jag blev själv friskförklarad för ett år sedan så jag känner igen din sits. och jag är övertygad om att du kommer klara av att leva livet framöver :) om det är ok kommer jag nog fortsätta läsa också.. kram maja-lisa
