tellyou

Kvällen igår var en upptäckt för mig. Efter att ha börjat fundera över mötet med E idag, tänkt på nuvarande jobbet och helt enkelt överöst mig med katastrof och orostankar så snurrade det rejält i både huvud och mage. Svårt att sova och lust att bara avboka allt och lägga täcket över huvudet. Men så gjorde jag inte. Istället pratade jag med A precis när vi skulle sova. Berättade, sa allt som kändes så starkt och sa även att i vanliga fall, eller så som jag brukat göra, så hade jag öst ur all ångest i toaletten, eller tagit till en massa andra ätstörda medel för att få det att tänka på istället för det som verkligen är jobbigt. Nu när jag inte kan, eller vill, ta till dessa medel så blir det väldigt mycket känslor, och väldigt starka känslor. Och jag vet inte vad jag ska göra av dem. Vi hade ett väldigt bra samtal och när vi tillslut släckte lampan så hade allt det som snurrade lugnat ner sig. Det kändes inte särskilt jobbigt längre. Vilken jäkla bra upptäckt. Klart jag vet att det hjälper att prata om saker men att göra det när man helst av allt bara vill tysta ner allt i huvudet, det är nytt.
Så nu vet jag!
Ska iväg till jobbet snart, kl 3 väntar mötet...